Denna studie handlar om att diskutera förhållandet mellan de heteronormativa könsidentiteterna kvinnlighet/maskulinitet och kvinnlig maskulinitet. Den identitet som vi önskar belysa är skapad ur en heteronormativ maskulin och kvinnligt könsidentitet. Vår studie fokuserar sig på heterosexuella kvinnor inom en idrottslig kontext, då vi anser att dessa kvinnors positioner öppnar upp för en diskussion gällande en heterosexuell kvinnlig maskulinitet. Vi tolkar deras erfarenheter och handlingar inom maskulint kodade idrotter som en reflektion av denna alternativa könsidentitet. Utifrån detta diskuterar vi hur informanterna förhåller sig till kvinnlighet och maskulinitet samt hur deras könsidentitet förhåller sig till dessa två normativa identiteter.

Sammanfattning Syftet med undersökningen är att få fördjupad kunskap kring hur maskulinitet och femininitet hanteras inom manlig och kvinnlig konståkning. Jag ville undersöka om konståkning erbjuder män en alternativ maskulinitet samt hur denna alternativa maskulinitet påverkar kvinnlig konståkning. För att besvara frågorna har jag intervjuat tränare och domare inom konståkningen samt observerat tevesändningar från VM i konståkning 2009 och 2010. Detta har jämförts med litteratur om konståkning, genus och andra relevanta studier. Genus kan förstås som en kulturell tolkning av biologiska skillnader mellan könen.

Uppsatsen är en kulturanalys som med utgångspunkt i den brittiska popikonen Boy George behandlar intersektioner mellan maskulinitet, sexualitet, populärkultur och makt. Syftet är att skildra Boy George i sin specifika kontext, närmare bestämt den brittiska musikindustrin på 1980- talet. Mot den bakgrunden analyseras hur hans maskulinitet och sexualitet kan förstås som ett uttryck för synen på sexualitet och kön under hans samtid. Uppsatsen syftar till att urskilja vilka normgränser relaterade till kön och sexualitet Boy George rörde sig inom genom en närstudie av detaljer i rörlig bild och text. Uppsatsen utgår från queerteori, med användning av begreppet heteronormativitet samt den heterosexuella matrisen som analytiskt verktyg.

Studien handlar om lärares syn på maskulinitet och dess syfte är att skapa en djupare förståelse för hur deras föreställningar formar och reproduceras hos eleverna då lärare fungerar som normbärare. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och vi genomförde totalt fem intervjuer med fem lärare. Till grund för vårt vetenskapliga perspektiv har vi använt oss av postmodernistisk kritisk mansforskning som har sina rötter i feministisk teori och queerteori. Vår resultat och analys visar att våra informanter är genusmedvetna men missgynnas av samhällets hierarkiska könsordning som fortfarande reproducerar normativa föreställningar om könen..

Syftet med denna uppsats är att kritiskt granska leksaksreklam riktad till barn. Genom att använda oss av reklamklipp från det sociala mediet YouTube vill vi undersöka hur manligt respektive kvinnligt samt heteronormativitet konstrueras i dessa. För att finna mönster som vi kan koppla till vårt syfte tittar vi ur ett genusperspektiv genom textanalys närmare på reklamklippen.Genom vår analys fann vi att leksaksreklam riktad till barn är påtaglig könsstereotyp och skapar förväntningar på barn hur de ska se ut samt vilka egenskaper de förväntas inneha. Vi fann också att reklamklippen reproducerar heterosexualiteten som den hegemoniska sexualiteten. Detta gör att heteronormativiteten blir stark i reklamklipen då samtliga reklamklipp riktade till flickor vi tittat på är byggda på en parrelation mellan en man och en kvinna.Nyckelord: Genus, heteronormativitet, maskulinitet, könsroller, leksaker, den inre och yttre sfären, arbetsdelningen, passiv och aktiv, rosa..

Studien bygger på en analys av RFSL:s informationsmaterial riktat till män som har sex med män (MSM), om hur de ska skydda sig mot hiv. Oftast vid hiv- och aidskampanjer ligger fokus på att avskräcka folk från att ha sex medan materialet i denna studie uppmanar individen till att ha sex. Det beror på att RFSL är medvetna om att det inte går att använda sig av olika skrämseltekniker för att avskräcka folk från att ha sex. Istället är deras budskap att ha säkrare sex och testa sig regelbundet så att individen är medveten om sin status.De metoder som har använts för att analysera materialet är innehållsanalys samt semiotik. De teorietiska perspektiven som är utgångspunkterna i denna studie är; heteronormativitet, hegemonisk maskulinitet och intersektionalitet.

Uppsatsen är en kulturanalys som med utgångspunkt i den brittiska popikonen Boy George behandlar intersektioner mellan maskulinitet, sexualitet, populärkultur och makt. Syftet är att skildra Boy George i sin specifika kontext, närmare bestämt den brittiska musikindustrin på 1980- talet. Mot den bakgrunden analyseras hur hans maskulinitet och sexualitet kan förstås som ett uttryck för synen på sexualitet och kön under hans samtid. Uppsatsen syftar till att urskilja vilka normgränser relaterade till kön och sexualitet Boy George rörde sig inom genom en närstudie av detaljer i rörlig bild och text. Uppsatsen utgår från queerteori, med användning av begreppet heteronormativitet samt den heterosexuella matrisen som analytiskt verktyg.

Den här undersökningen belyser ämnet föräldraledighet, föräldraskap och pappor i relation till maskulinitet. Undersökningen genomfördes genom öppet riktade intervjuer med fem pappor som tagit sin del av föräldraledigheten. Analysen struktureras med hjälp av två teoretiska positioner som benämns barnorienterad maskulinitet och reflexiv maskulinitet. Uppsatsens fokus ligger på vad som ligger bakom att de deltagande papporna tar sin del av föräldraledigheten. Hur förhåller sig informanterna till sin föräldraledighet, jämställdhet och kvotering.

Denna uppsats ger sig på att analysera förekomsten och representationen av maskulinitet och manlighet i den tecknade serien Tintin. På vilket vis kan Tintinalbumen påverka de unga läsarna när de under uppväxten skapar sig en bild av vad maskulinitet och manlighet innebär? Hur representeras norm och praktik, och vad framställs som gott och vad är ont?.

Syftet med denna studie är att lyfta fram och analysera mäns erfarenheter av och attityder till delad föräldraledighet. Metoden som används är semistrukturerade fokusgrupper och deltagarna är svenska medelklassfäder i olika åldrar. De analytiska begrepp som används är kön/genus, maskulinitet, heteronormativitet och faderskap. Utifrån det empiriska materialet har fyra diskursiva praktiker identifierats: den nostalgiske, den delaktige, den förhandlande och den oppositionelle. Dessa praktiker representerar en omförhandling från den traditionella hegemoniska maskuliniteten, den nostalgiske, till den jämställda hegemoniska maskuliniteten, den oppositionelle.

Bakgrund: Forskning på maskuliniteter har under senare år kommit att öka i omfattning. Likaså forskning på livsstilsmedia. Men forskning på förhållandet mellan maskulinitet och livsstilsmedia har ännu inte undersökts i en svensk kontext.Syfte: Att undersöka hur maskulinitet representeras i det svenska livsstilsmagasinet King magazine.Metod: Kvalitativ innehållsanalys, ECA.Resultat: Maskulinitet i King Magazine är komplext och utgörs av flera olika maskuliniteter. Beroende på hur man uppfattar livsstilsmagasin och deras roll i unga mäns identitetsskapande får detta olika konsekvenser för hur maskulinitet i King magazine betraktas..

Syftet med uppsatsen är dels att undersöka om mediefenomenet Pär Ströms jämställdistiska diskurser går att förstå, genom att knyta an till maskulinitetskonstruktioner. Även hur dessa diskurser förhåller sig till könskategoriseringar och heteronormativitet. Delvis genom att undersöka hur subjektspositionen kön konstrueras i dessa diskurser. Det empiriska materialet utgörs av två böcker skrivna av Pär Ström. Det teoretiska ramverket som tillämpas i analysen är diskursteori, queerteori samt maskulinitetsteori.

En studie i maskulinitet som det skildras i den pornografiska filmen Pirates..

Vi vet att barn ser mycket på tv och har därför valt att se på fyra barnfilmer för att se hur genus representeras i dessa filmer. Vi utgår ifrån Judith Butler och att genus är något som hela tiden skapas och vårt syfte är att se hur detta skapas i filmerna. Filmerna följer de normer för maskulinitet och feminitet som finns och underhåller dessa. Även om undantag förekommer så är filmerna i stort stereotypa. Den heterosexuella normativiteten är i centrum och den blir i stort sett inte ifrågasatt.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur ungdomar hanterar normer kring kön och sexualitet.De centrala frågeställningarna är:Hur positionerar ungdomarna sig i förhållande till samhällets rådande diskurser kring kön?Hur beskriver ungdomarna omgivningens reaktioner?Hur förhåller ungdomarna sig till omgivningens reaktioner och förväntningar? Tidigare forskning visar att ungdomar som står utanför samhällets normer kring kön och sexualitet mår sämre än andra ungdomar. Vidare finns det forskning som tyder på att ett könsstereotypt förhållningssätt fortfarande dominerar inom socialt arbete med ungdomar, och att detta inskränker ungdomarnas rörelsefrihet.Uppsatsen är en kvalitativ abduktiv studie som utgår ifrån ett queerteoretiskt perspektiv. I grunden ligger ett poststrukturalistiskt synsätt och ett socialkonstruktivistiskt sätt att se på världen som skapad i tid och rum. Insamlingen av empiri har skett genom halvstrukturerade intervjuer i realtid på internet med hjälp av ?messenger?.